Våren, såsom den blev

Som den blev. Våren. För två månader sedan kunde jag bara spekulera, kanske i någon mån drömma också. Nu vet jag. Och som den blev...

Min plan inför våren var att träna ruskigt mycket aikido. Istället har jag i princip slutat. För tillfället alltså. Det är nog nästan två månader sedan jag tränade senast. Klart synd, men jag har inte haft tid. Inte på långa vägar.

Mitt liv har den här våren kretsat kring två saker: jobb och C-uppsats. Kanske lite sömn däremellan, och lite mat och en dusch här och där. That's it. Standarddagen har sett ut ungefär så här:

11.00 Vakna. Duscha. Äta frukost. Vattna blommor. Kanske plugga.
15.30 Cykla till jobbet.
16.00 Jobba
22.30 Sluta jobba. Cykla till Engelska parken.
23.00 Plugga.
00.00 Kaffe. Fortsätta plugga.
00.30 Kaffe. Fortsätta plugga.
01.00 Kaffe. Surfa runt på Blocket.
01.15 Fortsätta plugga.
02.00 Cykla hem.
02.30 Andas.
03.00 Sova.

Dag ut och dag in. Men det har blivit något av en rutin och har egentligen rullat på oerhört bra. Jag har aldrig i hela mitt liv pluggat så bra som jag gör nu. Aldrig någonsin. Man skulle nu faktiskt kunna tro att jag är en riktig student.

Om man bara ser mig helt hastigt. I motljus.

C-uppsatsen kommer vara klar i god tid (hör och häpna!), kanske till och med ikväll eller imorgon, om jag biter ihop och jobbar på. Dessutom rullar några små slantar in på kontot varje månad, och tur är väl det, för jag har kommit på kant med CSN nu igen... hej hopp. Man kan inte leva med dem, man kan inte leva utan dem...

Och sa jag att vi ska flytta? Vi ska flytta! Jag och Johan har fått en lägenhet, en (säkerligen) vacker liten 3:a, på andra sidan gatan. Tjohej, vad bra det kommer att bli! Och det kommer att förenkla livet på många plan - inte minst logistiskt. Jag ser redan fram emot inflyttningen. Och sommaren. Och hösten. Mm. En lägenhet i ena handen och en C-uppsats med vind i segel i den andra - hur kan man vara annat än nöjd och glad?

Det enda jag sörjer är aikidon och mina vänner. Ja, fritid egentligen. Filmkvällar, fikor, spontana luncher ute på Playan, "plugg" (med välbetonade citationstecken) på Norrlands... ett liv bortom måsten.

Det är mycket jag inte har gjort den här terminen. Mycket jag har fått prioritera bort. Men en tröst i det hela får väl sägas vara att det lilla jag har gjort har jag gjort desto mer. Och jävligt bra. Nu ser jag ljuset. C-uppsatsinlämning och så en elak liten mardrömstenta på det, så är jag fri sedan.

Fri. 

Förhoppningsvis har jag fortfarande några vänner kvar som vill dela den friheten med mig.

/z.flygh

Saker jag älskar, del 1

1. Värktabletter.

Jag bryr mig inte ens om att jag låter som en tredje klassens missbrukare, värktabletter är Guds gåva till mänskligheten. Smärta är det värsta som finns, och att ha möjligheten att på 30 minuter trolla bort den smärtan... om inte det är fantastiskhet så har någon möblerat om i min inre ordbok.

2. Nässpray.

Ännu en gåva från vem det nu är som delar ut gåvor av det slaget. (Om någon känner killen, så lägg in ett gott ord för mig, va?). Att inte kunna andas alls är obehagligt. Livsfarligt, om vi nu ska hårdra det. Att bara kunna andas genom en halv näsborre och munnen - det är bara sjukt irriterande. Nässpray - instant relief. Fantastiskhet i dess sprutvänligaste form.

3. Kaffe.

Inte för smakens skull, eller den uppiggande effekt det tydligen har på alla utom mig. Nej, kaffe är en undermedicin mot halsont. "Verkar direkt och tolv timmar framåt!", typ. Om jag någonsin skulle behöva halshuggas i framtiden (man vet aldrig...) så kommer jag om möjligt att byta ut min sista måltid mot en kopp kaffe. Preventivt.

4. Nudlar.

Den optimala tycka-synd-om-sig-själv-maten. Trösterik värme, väldoftande ångor som gör en gråtmild, och ett sporadiskt sörplande, som om nudlarna snyftar med dig. (Och ja, det är billigt. Inte behöver man väl toppa sitt lidande med ekonomiska bekymmer också?).

...

Vadå, ett visst tema på listan?
...
Ja, jag håller faktiskt på att bli sjuk. Hur visste du det?

/z.flygh