Husvagnsliv, del 2 (Bland fläktar och hundrumpor)

Husvagnen har letat sig fram till Varberg, och vi med den.

Jag försöker hålla huvudet kallt. I mångdubbel bemärkelse, men framför allt bokstavligt. Det är hett! Så där hett så man inte vet vart man ska ta vägen. Och alternativen kan ändå räknas på ena handens fingrar: husvagnen, förtältet, toaletten. Temperaturen är densamma överallt, men det hindrar inte optimisten från att i ren desperation rusa från det ena stället till det andra i hopp om att någon form av svalka ska gå att finna någonstans. Till och med den inbillade sorten är hett (haha...) eftertraktad.

När tillfälle erbjuds knycker jag bordsfläkten och placerar mig med näsan två millimeter ifrån den. Sedan sitter jag där som ett fån tills någon upptäcker att jag har stulit den. Inte sällan kommer hunduslingen fram och vill dela platsen med mig. Hon tycker om att ligga med fläkten bakom rumpan. Och vem kan neka en stackars golden retriver det? När hon flåsar och flämtar, ungefär som jag skulle göra efter ett mycket hypotetiskt maratonlopp.

Så jag delar fläkt med en hundrumpa. Jaja.

En stor del av dagen har ägnats åt bad, men inte som normala familjer gör det. Normala familjer packar ner badkläder, badlakan, solskyddskräm (spray om det är en lite hippare familj), och matsäck i en strandväska. De tar sedan bilen till stranden och badar, solar, äter, badar, solar och åker hem. Så gör nu inte en familj med en halsstarrig golden retriver. Eftersom hundar i allmänhet - och halsstarriga golden retrivrar i synnerhet - inte är välkomna på vanliga stränder måste dylika familjer vara beredda att tänka till lite om de vill bada. Samt vara beredda att betala aningen högre bensinkostnader.

Problemet är detta:

1. Hunden får inte vara på stranden.
2. Det är relativt långt till stranden.
3. Det är hett till tusen i bilen.
4. Hunden kan inte lämnas i bilen.
5. Hunden måste stanna hemma.
6. "Hemma" är för tillfället en husvagn.
7. Det är hett till tvåtusentjugo i husvagnen.
8. Hunden kan inte lämnas ensam i husvagnen.
9. Någon måste stanna hemma med hunden.
10. Alla vill bada.

Vad gör man, vad gör man? Jo, man badar i skift.

Och det är precis så omständligt och opraktiskt som det låter, men det är häpnadsväckande hur långt man är beredd att gå när man håller på att krevera i värmen. Eller hur långt man är beredd att köra då, i pappas fall, för det var han som fick agera chaufför och hämta, lämna och skjutsa. Men alla fick bada och hela tiden var det någon som var hemma och konkurerade med hunden om fläkten, och det var ju tanken. Lyckat, med andra ord?

Dagens bad var det underbaraste jag har varit med om i badväg. Aldrig mer kommer jag att rysa när folk nämner havsbad, ty jag är frälst. Detta bad har för alltid krossat mina fördomar gentemot havsbad. Eller dränkt dem, kanske? Det var som att bada i ett badkar. Temperaturmässigt alltså - sedan upphör likheterna. För aldrig har jag badat i ett oändligt långt och brett badkar med den finaste sand på botten. Och saltvatten. Ett badkar man kan gå och gå och gå och gå i utan att ens ana ett slut på det. Om någon känner till ett badkar som matchar den beskrivningen så litar jag på att de talar om det för mig. Då ska jag banne mig ha det. Helst ska det vara gratis också.

Imorgon bär det av till ett nytt ställe som jag ännu inte har lärt mig namnet på. Det är husvagnslivet i ett nötskal.

Lösryckt iakttagelse 1:

Det är intressant hur man på morgonen kan vakna och se ut som vanligt, och sedan gå och lägga sig på kvällen och se ut som rosa pantern.

Lösryckt iakttagelse 2:

Det gör ont att se ut som rosa pantern.

/z.flygh