Konsten att klättra i träd

...
Förra tisdagen bestämde vi trogna kvällsfikaanhängare oss för att återigen köra AKF (Alternativt Kvällsfika - nu när Majs café har sommarlov). Vi bestämde oss för att gå till GH och äta någon fikaliknande efterrätt. Jag hade tränat och var således redan nere på stan bärandes en mycket liten önskan - ja, rent av en antiönskan - om att cykla hem bara för att vända om och åka ner igen.

Så jag beslöt mig för att vänta, och Amelie föreslog att jag skulle rita ett träd under tiden. Då detta kändes mer som hennes konstform än som min bestämde jag mig för att istället skriva en dikt om ett träd. Det här är resultatet.

Jag tror att den handlar om livets alldeles för många, fantastiska möjligheter. Kanske handlar den också om ett träd. Vad vet jag?

Konsten att klättra i träd

Svårigheten ligger i att välja ett träd,
eller kanske i att välja bort ett annat.
Med så många träd att klättra upp i:
tänk så många utsikter att se!
Om jag så klättrar tills dagen ger vika
och solen rinner av sin himmel
ska jag ändå alltid se framför mig
den krona jag också ville sitta i.

Sådant är trädklättrarens dilemma.
Att välja träd
och välja bort.

/z.flygh