Okej, Guðnjótr kände sig säkert otroligt hipp när han någon gång på vikingatiden lät resa en sten med stavlösa runor åt whatever random släkting det nu var. Jag antar att stavlösa runor var lite vikingatidens chat- och sms-språk ("Omg, d va f1 ql!!"); snabbt, enkelt och jävligt irriterande.
För er som inte vet vad stavlösa runor är för något så är det ungefär som att skala bort 90 % av de vanliga runorna så att det bara blir små streck och prickar kvar. Oläsligt, men ändå sådär jobbigt systematiskt så att man fortfarande förväntas kunna tolka dem.
Jag hoppas för min del att Guðnjótr klämde tummen under sin idiotiska fjortissten, för det lidande han utsätter mig för är då inte roligt någonstans. Och då har jag ändå haft överseende med stavningsanarkin som råder på runstenarna.
Varför skriva alls, om man inte vill bli förstådd? Hade dåtidens människor aldrig hört talas om läsarservice?!
/z.flygh
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar