Jag har insett att vare sig jag vill det eller inte så kommer jag behöva tillbringa åtminstone lite tid hemma den här terminen, och nu har jag också möjliggjort detta genom att gräva fram mitt rum ur lager på lager med skit. Det var ett heldagsprojekt, men med tanke på att nedstökandet var ett femmånadersprojekt tycker jag ändå att det har gått förvånansvärt snabbt och smidigt.
Jag har dessutom...
- Hittat och diskat en bortglömd gammal matlåda från i somras. Tack och lov var locket tättslutande.
- Skruvat och hamrat ihop ett IKEA-bord. Utan att lemlästa någon i processen.
- Pysslat om mina krukväxter. Min blotta närvaro tycks ha en... tråkig effekt på dem. De har överlevt en termins konstant vanvård, men när jag faktiskt börjat visa dem lite omsorg så slokar de. Vad vill de ha? En ursäkt?
- Hoppat på Goombas!
- Mailat min studievägledare och frågat när registreringen och kursstarten egentligen är. Det kan vara bra att veta, nu när jag måste acceptera att jag ska föreställa en seriös student igen. En seriös student som förväntas prestera någon form av studieresultat. Typ en C-uppsats. Ugh.
Titta. Jag klagar över mina studier. Är inte det ett friskhetstecken om något?!
/z.flygh
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar